Här visar smeden Ulf Holmberg hur man tillverkar en Torshammare i Järnsmide.






Nu börjar vi!



Utgångsmaterialet är 5 mm rundjärn och 8 mm fyrkantjärn, men vill man göra en hammare i annan storlek så är det bara att välja annan materialdimension.




Till hammarens huvud kapas en bit fyrkantsjärn till ca 30 mm längd, och ett hål med diameter 3.5-4 mm borras eller punsas på mitten. Man får prova sig fram med längden, som tillsammans med graden av bearbetning senare ger den slutgiltiga formen. För ett bra resultat måste kortsidorna vara hyggligt plana och rätvinkliga, så fram med filen.




Sedan drar man ut en svag spets, helst med en liten skuldra. Längden avpassas så att genomsticket blir lagom för att nita fast huvudet mot skaftet.




Fäst sedan hammarhuvudet i skruvstycket, och fixera skaftet med ett par lätta hammarslag i bakänden på skaftämnet medan det fortfarande är rödvarmt. Detta gör att huvud och skaft sitter tillräckligt bra ihop så ytterligare en uppvärmning kan göras inför nitning.




Med lätta slag formas sedan niten, som måste vara hyggligt gulvarm för att detta skall lyckas bra. Om man fäster skaftet så att hammarhuvudet sitter alldeles ovanför skruvstyckets käftar så deformeras inte skaftet i detta moment.




Sedan formas hammarhuvudet efter tycke och smak. Ett tips är att bearbeta ena halvan i taget. Det gör man lättast genom att värma hela biten och sedan kyla halva innan man hamrar. Hammarens vikt och kraften i slagen styr också resultatet, samt hur rakt man slår. Här krävs det nog några försök innan man blir nöjd... Om man misslyckas kan man värma igen och göra om smycket till en snygg dubbeleggad yxa istället!




Så här blev resultatet direkt från ässjan efter kapning och smidning av en ögla för läderrem.




Sen är det dags för bearbetning med stålborste samt linoljebränning. Om lämplig temperatur för detta tvistar de vise, men med färsk linolja brukar det fungera bra om man värmer till snygg anlöpningsfärg utan att oxidera för mycket.




Nu är det bara läderremmen som fattas! Vill man så kan man addera en ring, som sedan remmen fästs i. Den designen härstammar troligen främst från hammare som använts till gravgåvor.