Besvär med guldallergi gäller inte smycken!

Upptäckten av guldallergi har uppmärksammats av massmedia och oroat både guldsmedsbranschen och allmänheten. Vi finner därför anledning att referera en del av innehållet i de rapporter från Malmö Allmänna Sjukhus som ligger till grund för debatten och därmed förhoppningsvis räta ut en del frågetecken.

För det första bör man betona att det inte är metalliskt guld utan kemiska guldföreningar som givit positiva reaktioner hos guldallergiker vid de försök som utförts. Vid försöken har guldnatriumtiosulfat, kaliumdicyanoaurat och guldnatriumtiomalat använts. För att guldet skall utmynna i en allergisk reaktion krävs att det har gått i lösning, det vill säga att guldet föreligger som salt eller komplexform i lösning som kan tas upp av kroppen. Ingen av försökspersonerna har reagerat på rent olegerat metalliskt guld, inte ens de personer som reagerade för mycket små koncentrationer av guldsalt i lösning.

Guld i upplöst form, alltså som salt i lösning, är en stark sensibiliserare (orsakar överkänslighet) och försöken visar att guldtiosulfat är det vanligaste kontaktallergenet efter nickelsulfat.

Guld i salt eller komplexform används praktiskt i flera sammanhang, bland annat inom medicinen vilket vi har skrivit om tidigare i tidskriften TASS nr 3 1993. Olika guldsalter såsom guldhydroxid, kalium- och natriumguldtriklorid används vid dekoration av glas och emaljeringsarbete. Guldtriklorid används vid fotografiskt arbete. Vid elektroförgyllning används bl.a. alkalisalter av dicyanoauratjonen. Människor som kommer i kontakt med dessa former av guld löper kanske en större risk både att förvärva guldallergi och att utveckla eksem, och det kan då vara på sin plats att skydda sig på lämpligt sätt.

Säkert guld?
Legerat guld, vilket är metallisk guld i blandning med andra metaller, är det vanligen använda i smyckessammanhang. Detta har länge ansetts som ett säkert material och har därför tvärtom rekommenderats för att skydda sig mot allergier. Denna ståndpunkt baserar sig på erfarenheten att många miljoner människor problemfritt har kunna bära smycken bestående av guldlegeringar och att allergiskt kontakteksem orsakat av guldlegeringar är mycket sällsynt. Orsaken till detta är guldets höga korrosionbeständighet vilket försvårar upplösning av guldatomerna till guldsalter (guldjoner).

Tandguld
Då ingen av patienterna som deltagit i testerna har haft någon känd kontakt med guldsalter, och då framförallt med guldtiosulfat, utesluter inte forskarna möjligheten att det kan vara kontakten med guldlegeringar genom smyckesbruk eller tandimplantat som är den ursprungliga källan till sensibiliseringen. Detta skulle då stödjas av det faktum att en sensibilisering är möjlig utan att den åtföljs av en inflammatorisk reaktion, dvs utan att ge besvär i form av eksem. Det finns dock även fall där forskarna i Malmö konstaterat att det är kontakten med metalliskt guld som givit eksem.

Vad det gäller risken att bli sensibiliserad har forskarna i första hand kommit fram till att det finns en överrepresentation av människor med guld i munnen bland guldallergikerna. Forskarna rekommenderar dock ingen att ta bort sina guldplomber, men däremot bör man nog avstå från att sätta in nytt guld om man konstaterat att man har en guldallergi.

Guldsmycken
Docent Magnus Bruze vid Malmö Allmänna Sjukhus har betonat till vår tidskrift TASS att eksem till följd av kontakt med guldlegeringar är mycket sällsynta och att det inte finns någon anledning att avråda människor från att bära sina guldsmycken på vanligt sätt.


Källa: Statens Provningsanstalt